Gav mig på 3mil idag igen, en vecka efter föra fiaskot. Hade laddat som fan den här gången så att jag inte skulle dö som sist.
Blåsten och brist på bra löpväg gjorde att jag tyvärr sprang i skogen 27 av de 30km. Visserligen kuperat men klart mjukare underlag. Överlag gick rundan klart bättre än senast. Jag körde på bra, behövde inte alls lika mycket vatten och klarade mig till 22km innan jag kände behov av en gel. Sista 2km började jag få ont i benen men i övrigt inga problem.
Så långt allt bra men det finns ett stort men här. Det gick så SATANS långsamt. När jag kom upp till 22km tittade jag på klockan och fick en smärre chock. Jag hade hållit en bra bit över 6min per km i tempo. Jag kunde bara inte begripa det. Ok jag höll nere tempot för att undvika fiasko som förra helgen, och det är jävligt kuperat där jag tog det ännu lugnare för att inte bränna mig. Men på slutet tyckte jag att jag höll ett ok tempo. Jag började kolla klockan när jag sprang och när jag tyckte det gick helt ok så låg jag lik förbannat långt över 6min tempo.
Det var först på slutet när jag kom ut från skogen och sprang på hårdare underlag som tempot gick ner mot 5:20.
Jag vet inte riktigt vilka växlar man ska dra av det här. Jag väljer att ta det som att jag tränat hårt sista tiden, hade ett sjukt tungt pass för en vecka sen och att det helt enkelt sänkte min kapacitet.
Det som oroar mest inför maran är att jag får ont. På den hårda maran banan lär det bli ännu värre och att då springa 12km till känns ju just nu omöjligt.
Vi får se helt enkelt.